Dale Swift kliver in i hetluften
Dale Swift har ridit i England och har som en av sina större meriter segrat i Ebor Handicap på York. Hästen som gjorde det var Moyenne Corniche (e.Selkirk) och segerpriset var 130 000 pund. Swift har även en Grupp 3 seger på sin meritlista.
Du rider ditt första Derby i Skandinavien på söndag.
-- Det ska bli roligt, jag gillar atmosfären inför Derbyt. Det är ett stort fält och en del riktigt bra motståndare.
Vad tror du om dina möjligheter på söndag med Deadline Day?
-- Han har jobbat bra inför derbyt. Desto mjukare banan blir ju bättre är det för oss. Han har visat att han fungerar bra på banan tidigare och distansen passar bra. Han är stark.
Hur kom det sig att du hamnade i Skandinavien?
-- Jag ville prova något nytt. Jag var i USA två vintrar och red, men för att du ska få ritter där så ska du helst kunna rida 52 kilo. För min del gällde Skandinavien eller Frankrike. Det var faktiskt Alan Wallace som lockade över mig till Norge. Jag började med att jobba hos Annika Bye Hansen, men jobbar nu hos Wido Neuroth. Jag gillar verkligen atmosfären i Skandinavien och trivs väldigt bra i Norge, det är ett underbart land.
Vad var dina mål inför den här säsongen?
-- Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig. Jag ville att folk skulle notera mig, sticka ut från mängden. Inte bara vara den där vanliga ryttaren. Det började bra och jag fick segrar tidigt. Det öppnade upp en hel del dörrar. En sak jag lärt mig är att här i Skandinavien är tränarna väldigt lojala mot sina jockeys jämfört med hur det ser ut i resten av världen så det är inte alltid det lättaste att få ritter. Jag reser gärna oavsett om jag bara har en ritt. Jag tycker det är viktigt att visa upp mig och visa vad jag går för. Resekostnaderna här i Skandinavien är förhållandevis låga för mig som jockey och man flyger enkelt till banorna. I England t.ex blir det många timmar i bil fram och tillbaka till olika banor och det sliter mycket mer på en, så jag trivs verkligen bra här.
Vad skulle du säga är din styrka som jockey?
-- Jag är en stark ryttare och kan avgöra i en finish. En annan sak är att jag alltid väldigt noga med att läsa på ordentligt inför loppen. Jag tittar framförallt på om det blir bra fart eller om det ser ut att kunna gå sakta. Jag rider alltid mitt eget lopp och ser till att jag har en plan b. Det är viktigt att förstå att kunna läsa på och se hur loppet troligen kommer att utveckla sig.
Här rider jag med lägsta vikt på 57. Då kan jag använda min styrka fullt ut. I England red jag 55 och det är tufft. Man äter inget för att klara vikten en tävlingsdag. Innan en ritt i England var fokus på att försöka svettas bort så mycket som möjligt under dagen. Problemet med det är att när man ska rida fokuserar man emellanåt mer på att man snart ska kunna äta och dricka igen än själva ritten man ska rida. Därför känns det så bra med 57 kilo. Då mår jag bra och kan verkligen leverera det bästa av mig själv med tanke på styrka och fokus.
